Information om Ungern
publicerad av HUNSOR redaktionen
Ungrare och svenskar har, trots avståndet mellan de båda
länderna, ofta korsat varandras vägar genom tiderna, från storslagna försök till samarbete på Centraleuropas slagfält under 1600-talet till dagens allt tätare ekonomiska, kulturella och politiska kontakter. Inte sällan har relationerna byggt på en rad färgstarka individers personliga insatser för att föra länderna närmare varandra. Sveriges ställningstagande för de förtryckta ungrarna under revolten 1956 och mottagandet av en stor grupp ungerska flyktingar därefter kom att ytterligare stärka banden mellan de två
folken under 1900-talet. De båda länderna har i modern tid rört sig i riktningar som ofta dikterats av en mäktigare omvärld. Där Sverige ändå lyckades behålla sin frihet, sammanfogades Ungern först med Habsburgs välde som en del av dubbelmonarkin, varpå man först alierade sig med Tyskland och sedan hamnade inom Sovjets intressesfär – allt detta med avgörande betydelse för landets 1900-talshistoria. Ungern deltog med svåra följder i de båda världskrigen och vid fredsavtalet i Trianon 1920 förlorade man stora delar av sitt forna territorium och sin befolkning. På den här sidan kan Ni hitta information och fakta som berör dagens Ungern.
Allmän information:
Yta: 93 000 km2
Odlingsbar mark: 47 108 km2
Högsta berg: Kékes 1 015 m
Huvudstad: Budapest (1,77 miljoner innevånare)
Befolkning: 10,1 miljoner
Språk: ungerska
Statsskick: republik
Statschef: President Solyom László
Statsminister: Gyurcsány Ferenc
Politiska partier: Socialistpartiet (MSZP),
Ungdemokraterna (Fidesz), Ungerskt demokratiskt forum (MDF) 23,
Fridemokraterna (SZDSZ).
Regering: socialister (minoritets regering)
Arbetslöshet: 5,9 % (2003)
Inflation: 4,7 % (2003)
Ekonomi: BNP: USD 84 miljarder, resp. USD 8 300 per capita (2003)
Utbildning: obligatorisk grundskola 8 år, 96 % fortsätter till gymnasieskola
3–5 år, ungefär 1/3 av dessa tar universitetsexamen.
Största import-/exportmarknad: Tyskland
Valuta: 1 forint (HUF) = ca 0,037 SEK
Större städer:
Debrecen (Ö Ungern) 207000 inv.
Miskolc (N-Ö Ungern) 176000 inv.
Szeged (S Ungern) 165000 inv.
Pécs (S-V Ungern) 159000 inv.
Gyor (V Ungern) 127000 inv.
Urbaniserad andel: 63% (andel boende i städer)
Antal län: 19
Religion: Katoliker (65%), Protestanter (25%), Ortodoxer, Judar samt övriga (10%)
Nationaliteter: 97,7% ungrare, 2,3% andra (romer, tyskar, kroater, rumäner, slovaker.)
Nationaldag: 20:e augusti
Medellivslängd: 67,1 år (man) 2000, 75,6 år (kvinna) 2000
Klimat: Tempererat med varma somrar
Medeltemperatur: 13,9 C, Minimum: -10 C, Maximum: 36,9 C
Allmänna helgdagar: Förutom jul, nyår och påsk, 20 aug, 23 okt, och 15 mars
Parlamentet: 386 platser
Politiskt system
Ungern är en parlamentarisk demokrati med en president som statschef. Sedan 2004 är Ungern medlem av Europeiska unionen.
Presidenten väljs av parlamentet vart femte år. Till presidentämbetet hör bland annat att föreslå premiärminister till parlamentet. Presidenten har liten verkställande makt, men kan inlägga veto mot lagförslag genom att antingen sända dem till författningsdomstolen för granskning, eller tillbaka till parlamentet. Presidenten kan även initiera egna lagförslag.
Parlamentet består av en kammare och har 386 ledamöter. Parlamentsval hålls vart fjärde år. Valsystemet är invecklat. Av de 386 mandaten fördelas 176 i enmansvalkretsar. Resterande 210 mandat fördelas proportionellt, med en spärr på 5 % av rösterna i hela riket. Två valomgångar krävs vanligen. För enmansvalkretsarna krävs en andra valomgång om en kandidat inte lyckats få 50 % av rösterna, och om valdeltagandet varit lägre än 50 %. För de proportionellt fördelade mandaten krävs en andra valomgång om valdeltagandet varit lägre än 50 %.
Den grundlag som antogs efter övergången från kommunismen lägger fast flera spärrar mot en alltför stark regeringsmakt. En sådan spärr är en relativt frikostig möjlighet till folkomröstningar. En annan är att grundlagsändringar och vissa viktigare beslut i parlamentet kräver två tredjedels majoritet.
Tre ombudsmän – för justitiefrågor, etniska minoriteter, samt dataskydd - lyder under parlamentet och granskar såväl myndighetsutövning som lagstiftning.
Regeringsmedlemmar utses av presidenten på förslag av premiärministern. Parlamentet kan inte utfärda misstroendevotum mot enskilda ministrar, endast mot regeringen som kollektiv.
Statsförvaltningen kan indelas i ministerier (som både är verkställande organ och beredningsorgan) och ett stort antal myndigheter. Regeringen styr myndigheterna med hjälp av förordningar, utnämningsmakt och direkt politisk styrning.
Ungern är indelat i 19 län och runt 3000 kommuner. Den lokala nivån har relativt långtgående befogenheter.
Författningsdomstolen spelar en viktig roll i den ungerska demokratin. Den granskar att lagstiftning överensstämmer med grundlagen och att de medborgerliga rättigheterna upprätthålls. Domstolens makt är långtgående jämfört med dess motsvarigheter i Västeuropa. Den har rätt att granska inte bara gällande lagstiftning och förslag till ny lagstiftning, utan också principiellt viktiga politiska beslut. Medlemmarna av författningsdomstolen utses på nio år av parlamentet. De måste vara minst 45 år gamla och ha en solid juridisk bakgrund.
De 13 officiella etniska minoriteterna i Ungern har omfattande grundlagsfästa rättigheter. Kulturell autonomi och visst självstyre garanteras. (De 13 minoriteterna är romer, tyskar, polacker, slovaker, ukrainare, ruthener, rumäner, serber, kroater, slovener, greker, bulgarer och armenier, varav romerna är den överlägset största gruppen.)
Aktuella val och utnämningar
László Sólyom valdes av det ungerska parlamentet till landets president i juni 2005 och tillträdde formellt i augusti samma år. Omval för ytterligare en period (5 år) är möjligt.
Parlamentsval hölls i april 2006. Den socialistisk-liberala regeringen under premiärminister Ferenc Gyurcsány blev omvald och stärkte sin majoritet i parlamentet. Socialisterna (MSZP) har nu 190 mandat och liberalerna (SZDSZ) 20 mandat.
Det största oppositionspartiet Fidesz (141 mandat), under Viktor Orbán, kan klassas som ett högerparti. Kristdemokraterna KDNP (23 mandat) bildar en nära allians med Fidesz i parlamentet. Det tredje oppositionspartiet är Ungerskt Demokratiskt Forum (MDF), som kan klassas som centerkonservativt.
I valet till Europarlamentet den 14 juni 2004 vann det största oppositionspartiet Fidesz 47,41 % av rösterna mot 34,31 % för socialistpartiet. Fördelningen mellan de två politiska blocken blev dock ganska jämn (13-11).
Till ungersk kommissionär i EU-kommissionen (tull- och skattefrågor) har den förre utrikesministern och MSZP-ledaren László Kovács utsetts.
Den senaste folkomröstningen hölls den 5 december 2004 och gällde två frågor. Dels huruvida de stora grupperna av etniska ungrare i grannländerna skulle ges dubbelt medborgarskap, och dels ett förslag om stopp för privatiseringen av sjukvården. Efter en infekterad kampanj hölls folkomröstningen med endast 37,5 % valdeltagande, vilket gjorde att resultatet ogiltigförklarades i båda frågorna. Det sågs som en seger för sittande regering, som var negativ till förslagen om dubbelt medborgarskap och stopp för privatiseringen.
Geografiska fakta
Ungerns yta är 93 033 km2, cirka 1/5 av Sveriges. Befolkningen uppgår till drygt 10 miljoner invånare. Ungern är ett slättland, omgivet av berg och en kuperad terräng i norr och sydväst. Donau skär rätt igenom landet från norr till söder.
Budapest är vackert beläget på båda sidor av Donau. Klimatet är kontinentalt; sommartid är medeltemperaturen 20 plusgrader (maxtemperaturer på 33-40 grader), under vintern –1 grad (minimitemperaturer på -12 - -15 grader). Det kommunala transportnätet är väl utvecklat med tunnelbana (den äldsta på kontinenten), bussar, trådbussar och spårvagnar.
Språk, religion och befolkning
Det ungerska språket tillhör den finsk-ugriska språkgruppen. Den annorlunda grammatiska strukturen gör det svårt att lära. Engelskan breder ut sig i allt större utsträckning bland framför allt den yngre generationen; bland de äldre har dock tyskan bevarat sin ställning som andraspråk.
Befolkningen är till cirka 60 % katoliker och 20 % kalvinister.
Av cirka 7 miljoner romer i Central- och Östeuropa lever runt 500 000 i Ungern (5 % av befolkningen). Majoriteten lever fortfarande under svåra sociala omständigheter och är ofta utsatt för diskriminering.
Det ekonomiska läget
Den ungerska ekonomin präglas i hög grad av de mycket stora underskotten i statsbudget och bytesbalans. Regeringen presenterade i juni 2006 ett omfattande besparings- och reformprogram för att komma till rätta med obalanserna i ekonomin. Programmet innehåller inkomstförstärkningar och utgiftsneddragningar om ca SEK 13 mdr 2006 (HUF 350 mdr) och ytterligare SEK 37 mdr 2007 och 2008. Regeringen har tvingats att revidera upp prognoserna för budgetunderskottet 2006 till 10,1 procent av BNP, vilket är den högsta nivån inom EU. Efter kritik har Ungern tvingats att inkomma med ett reviderat konvergensprogram för 2005-2009. Det reviderade programmet överlämnades till kommissionen den 1 september och skall behandlas av finansministrarna i Ecofin-rådet den 10 oktober. Regeringens tidigare måldatum för EMU-medlemskap 2010 eller 2011 har nu släppts och ingen definitiv tidpunkt har specificerats. Troligt är dock att regeringen arbetar för ett införande av euron 2013.
Arbetslösheten sjunker något och låg i juni 2006 kring 7,2 procent. I jämförelse med övriga nya medlemsländer i Centraleuropa är denna nivå låg. De regionala skillnaderna inom Ungern är dock stora. I Budapestregionen ligger arbetslösheten under 3 procent medan den i nordost ligger kring över 15 procent. Sysselsättningsgraden är fortsatt låg och noterades under april-juni 2006 till ca 54,9 procent av arbetskraften (15-74 år), vilket är betydligt lägre än övriga EU-länder.
Ekonomin visar alltjämt stark tillväxt, 4,6 procents ökning under perioden jan-april 2006, men en avmattning väntas under 2007 och 2008 pga. regeringens kraftiga besparingsåtgärder. Den låga inflationen väntas öka kraftigt kommande år pga. minskade subventioner och högre skatter.
De utländska investeringarna nådde 2005 nya rekordnivåer: +39 procent i förhållande till 2004. Ungern är alltjämt en mycket attraktiv marknad i Centraleuropa för utländska företagsetableringar. Bland de positiva faktorerna framhålls ofta hög kompetensnivå inom teknikområdet, ökat intresse från små och medelstora företag samt etablering av stora företags regionala huvudkontor och forskningscentra.
Under 2005 ökade exporten med 11 och importen med ca 5 procent (i volym). Handelsvolymerna fortsätter att öka kraftigt, och under jan-apr 2006 noterades en uppgång med 16 procent för exporten och 11 procent för importen, i förhållande till motsvarande period förra året. Ungerns största handelspartners återfinns inom EU: ca 76 procent av exporten gick under 2005 och i början av 2006 till länder inom unionen medan ca 68 procent av importen kom därifrån. Tyskland är den överlägset största handelspartnern och Österrike, Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien följer därefter. Utanför EU är det i synnerhet importen från Ryssland (naturgas) och Kina som är betydande.
Jordbrukssektorn sysselsätter knappt 5 procent av arbetskraften, medan industrin (inklusive bygg) och servicesektorn sysselsätter ca 33 respektive 62 procent.
De svensk-ungerska förbindelserna
Kontaktytorna mellan Sverige och Ungern har stärkts och utökats betydligt under de senaste sextio åren. Raoul Wallenbergs insatser för att rädda judar i Budapest under andra världskriget har skapat stor respekt. Sveriges agerande 1956, då såväl politiskt som folkligt stöd visades den ungerska resningen mot den sovjetiska ockupationen, lade grund för ytterligare goda bilaterala relationer. De ungefär åtta tusen ungerska flyktingar som fick fristad i Sverige, integrerades väl i vårt samhälle. Idag är ca 35 000 ungerskättlingar bosatta i Sverige. Sveriges energiska arbete för EU-utvidgningen rönte stor uppskattning, liksom vårt ställningstagande för arbetskraftens fria rörlighet.
År 2001 blev Ungern det första NATO-landet att genom ett leasingavtal förvärva flygplanet Gripen. De första fem planen överlämnades den 30 mars 2006 i Kecskemét, Ungern i närvaro av ländernas försvarsministrar. Avtalet ger upphov till ett brett politiskt och ekonomisk samarbete. Det offsetavtal som undertecknades i anslutning till Gripen-avtalet innebär stöd till Ungerns industriella utveckling genom exportfrämjande insatser och direktinvesteringar. Offsetavtalet löper på 14 år.
Sveriges export till Ungern ökade med 3 procent (jan-maj 2006) i förhållande till motsvarande period förra året. På längre sikt har exporten ökat med över 60 procent (2001-2005) och uppgick under helåret 2005 till knappt 5 miljarder kronor. Ungern var 2005 Sveriges 33:e viktigaste exportmarknad . 2005 dominerades exporten av telekommunikationsutrustning, transportmedel samt papper.
Importen från Ungern ökade med 5 procent (jan-maj 2006) jämfört med 2005. På helårsbasis har importen mer än dubblerats sedan 2001 (+126%) och uppgick 2005 till nästan 6,4 miljarder kronor. Under 2005 var Ungern den 23:e viktigaste varuleverantören till Sverige . De största importvarorna omfattade främst telekommunikationsutrustning, tv-apparater och hushållsmaskiner.
Den svenska exporten och importen till/från Ungern har under senare år uppgått till (miljoner SEK ):
År Export Import
2001 3 105 2 812
2002 4 078 (+31%) 2 874 (+2%)
2003 4 343 (+6%) 3 876 (+35%)
2004 4 466 (+3%) 6 097 (+57%)
2005 4 973 (+11%) 6 368 (+4%)
2006 (jan-maj) 2 168 (+3%) 2 677 (+5%)
De svenska direktinvesteringarna i Ungern uppgick 2005 till ca 1,2 miljarder kronor (Sveriges Riksbank).
Cirka 400 svenska/svenskrelaterade företag är etablerade i Ungern; de sysselsätter cirka 14 000 personer. Bland de stora företagen kan nämnas ABB, Alfa-Laval, Astra Zeneca, Dometic, Elanders, Electrolux, Ericsson, Ikea, Papyrus, SCA, SKF, Sandvik, Scania, Tetra-Pak, och Volvo. Med den invigda fabriken i staden Nyíregyháza utgör tillverkningen av kyl- och frysskåp i Ungern Electrolux´ största när det gäller Europa.
Uppskattningsvis bor 700 svenska medborgare i Ungern; flertalet i Budapest. Många äldre svensk-ungrare återvänder till Ungern vid pensioneringen. Ett antal (ca. 90) svenska studenter studerar i Ungern, företrädesvis medicin, ekonomi och veterinärmedicin, men även musik och konst. Cirka 167 000 svenska medborgare besökte Ungern 2005 (ca. 50 000 år 2002).
Flygtrafiken mellan Sverige och Ungern har utvecklats snabbt. Förutom SAS och ungerska Malév, flyger även lågprisbolagen Sterling och Wizzair till Budapest. En förklaring till denna utveckling är bl.a. att Budapest har blivit ett regionalt centrum för vidaretransporter till grannländerna.
"Svédületes –Svéd-Magyar Randevúk" (Svensk-ungerska möten)
2004 genomförde Sverige en årslång satsning i Ungern för att bredda och fördjupa relationerna mellan länderna. Ungerns inträde i EU i maj 2004 öppnade för nya samarbetsmöjligheter, och satsningen som fick namnet " Svédületes! Svensk-ungerska möten 2004 " blev en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom en rad områden.
"Svédületes!" fokuserade på fyra stora teman:
• politisk dialog,
• kultur och samhälle,
• näringsliv och handel samt
• regionalt samarbete.
Programmet innehöll ca 100 delprojekt, bl.a. bjöd kultur- och samhällssidan på svensk samtidskultur vid mer än 20 större evenemang. På näringslivsområdet genomfördes flera större seminarier och handelsfrämjande aktiviteter. De fyra svenska län som deltog i satsningen - Stockholm, Värmland, Västernorrland och Örebro - arrangerade innehållsrika Sverigedagar i samarbete med sina ungerska vänlän. I samband med satsningen besökte åtta statsråd Ungern under 2004.
Svédületes! blev en unik mötesplats för tusentals svenskar och ungrare och i Ungern väckte satsningen ett mycket stort medialt intresse - över femhundra artiklar, TV- och radioinslag bidrog lokalt till att sprida intresse för och kunskap om dagens moderna Sverige. Namnet Svédületes! fick ett varmt mottagande och blev på kort tid till ett positivt varumärke för Sverige och svenska aktiviteter i Ungern.
För att kunna bygga vidare på det svenska varumärket i Ungern har Svédületesnamnet med tillhörande logotyp uppdaterats, och " Svédületes! Svensk - ungerska möten " ( Svédületes! Svéd-magyar randevúk ) kommer även fortsättningsvis att användas som etikett på svensk-ungerska samarbetsprojekt.
Under 2005 genomfördes cirka en aktivitet per månad inom ramen för Svédületes!. De otaliga kontakter och nätverk som etablerades under 2004 utgör en värdefull grund för långsiktigt samarbete mellan Sverige och Ungern.
Källor:
Swedishtrade.se
|
|
