3. Dagens Vajdaság

I dagens Vajdaság (Vojvodina) har det mycket dåligt ställt. Man har inte mycket rätt till att fatta några viktiga beslut trots att majoriteten är ungrare i många städer.

Ungerska politiska partier har splittrats. Bl.a. VMDK (Ungrarna i Vajdaságs Demokratiska parti) splittrades och många små nya partier har bildats. En av de män som verkligen kämpar för ungrarnas rätt i Vojvodina (Vojvodina) är Hódi Sándor som bland annat skrev ett dokument om ett krav på ett nytt Autonomi/Självstyre.

Sedan 1991 har över 100.000 ungrare från Vojvodina (Vojvodina) varit tvungna att fly från deras hemland, samtidigt som flyktingarna i regionen bara ökade. Ca 120.000 serbiska flyktingar fick flytta till Vojvodina i slutet av 1995. Serberna fick rätt att ta ungrarnas hem. Samtidigt har 30.000 unga ungrare varit tvungna att fly för att inte behöva vara med i kriget som det egentligen inte har något att göra med.

De flydde även för att slippa det politiska och psykologiska pressen och förtrycket, och allt tack vare att de är ungrare.

Situationen, för den ungerska minoriteten, har tyvärr inte blivit bättre, fast oktober revolutionen - år 2000., då de demokratiska partierna tog till makten.

Även de "nya makthavarna" fortsätter med den gamla "serbiska traditionen", att utlova bättre tider, att utlova mer än de kan sedan "leverera".

Ungrarna är mest intresserade av återställandet av Vajdaság's (Vojvodina's) självstyre, den kulturella, teritoriella, personliga autonomin, och inte mist provinsens ekonomiskt oberoende från Belgrad.

Men praktiskt taget Vojvodina fortfarande betalar runt 80% av provinsens inkomster till federala kassan - till Belgrad, och får knappast något tillbaka. Fortfarande är ungerska språkets status inte löst. Ungerska spåket hade, förre Milosevic ankomst till makten officielt språk statust i Vojvodina i alla offentliga sammanhang. Men så är inte fallet idag.

Provinsens egen regional parlament i staden Újvidék, har fortfarande nästan inga befogenheter sedan de togs bort vid ankomsten av Milosevic till makten. Det gamla parlamentet hade lagstifnings befogenheter inom område som hälso- och sjukvård, utbildning, turism, samhällsplanering, transporter och boende, miljö, jordbruk, hade sin egen budget och därmed kunde höja eller sänka sina skatter. Domstolarna var också i mindre grad beroende av den centrala makten, var mindre politiserade. Domstolarnas oberoende, parlamentarismens principer och rättsstatsprinciper försvan med Milosevic's ankomst till makten. Men tyvär, sedan dess, har dem inte heller återvänt. Istället har våldet tågat in som daglig mat till ungrarnas vardag. Etniska ungrare har blivit anfallna, brutalt misshandlade och nerslagna öppet på gatorna i hela Vajdaság (Vojvodina) sedan 1994 bara just på grund av de är ungrare.

Under de senaste åren har det vid upprepade tillfällen skett brutala övergrepp mot personer som tillhör minoriteter. Serbiska flyktingar har systematiskt placerats på orter som bebos av minoriteter så att serberna skall komma i majoritet, och EU-pengar, till exempel för lärarutbildning i minoritetsspråk, har aldrig kommit fram mottagarna.

EU-kommissionen har övervakat situationen i Vojvodina på mycket nära håll. EU har ivrigt förordat att myndigheterna ska ta itu med mellanetniska incidenter omedelbart. EU har uppmuntrat serbiska myndigheterna att främja goda förbindelser mellan olika folkgrupper och att bevara Vojvodinas multietniska och mångkulturella modell.

EU har skickat olika delegationer för att samla in fakta över läget i Vajdaság samt har frågan väckts även på statlig nivå mellan Ungern och Serbien, men situationen har tyvärr inte förbättrats.

Det har inte skett några framsteg när det gäller antagandet av en ny lagstiftning om nationella råd för minoritetsgrupper, och det finns fortfarande problem med information på minoritetsspråken.

Serbiens nya konstitution innehåller detaljerade bestämmelser om mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter. Frågan är bara om de någån gång kommer att tillämpas. Den innehåller dock stora tvetydigheter avseende omfattningen av territoriell decentralisering. Det är säkerligen positivt att de etniska partierna nu, tack vare översynen av vallagen, har flera platser i det nya serbiska parlamentet.

Vojvodina är ett relativt välmående område jämfört med andra områden i Serbien. Samtidigt som Vojvodina upptar 25 procent av republikens landområde och har 20 procent av befolkningen, har man tillgodogjort sig 36 procent av den kreditutfästelse som EU har öronmärkt för små och medelstora företag.

Ett problem är att den infödda ungerska minoriteten i Vojvodina i praktiken fortfarande betraktas som krigsförbrytare sedan andra världs kriget. Antigones lag gäller inte där, det vill säga att de inte får begrava sina döda eller ens minnas dem som avrättades vid folkmordet 1944-45.

Ännu större och daglig problem är att det inte finns någon som helst rättvisa på området för utbildning, privatisering, statliga institutioner eller utbildning för etniska ungrare. Läget i fråga om tvångsbosättningar av serbiska flyktingar från olika områden från det forna Jugoslavien är ännu värre. De bosätts av myndigheter till tomma ungerska hus i de kommuner där ungrarna utgör majoritet gentemot serbiska befolkningen och ges mycket förmånliga statliga lån på amortering av huslånen. Med det återigen förändras etniska kartan till serbernas fördel och etniska ungrarnas nackdel.

Myndigheter i Serbien behöver inse att bara tillsammans med alla de etniska grupper som bor och arbetar i Vajdaság (Vojvodina) är det möjligt att genömföra en demokratisering av landet och närmandet av Vajdaság (Vojvodina) samt Serbien till EU. Lagar är inte bara för att stiftas de behöver lika mycket efterlevas så att alla behandlas lika infrör lag och ingen diskriminering sker på grund av etnisk tillhörighet.
Trots alla de historiska och ödesfulla händelser ungrarna har ändå stannat kvar, bevarat sin nationella identitet och kultur i Vajdaság (Vojvodina), Serbien och idag utgör en viktig del av de demokratiska krafter och jobbar för ett mer demokratiskt samhälle.