Fosterlandssång - av Petöfi Sándor

Sándor Petöfi, född den 1 januari 1823. Debuterade med en dryckesvisa i tidningen Athenaeum i Pest, den 22 maj 1842. Petöfi deklamerar sin Fosterlandssång vid ett massmöte den 15 mars 1848, framför Nationalmuseum i Pest. Stupade i striden vid Segesvár 31 juli 1849.

Ungerns söner, upp till striden!
Aldrig eller nu är tiden!
Frågan gäller era själar:
väljen! Fria eller trälar?
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

Hitintills vi varit slavar,
till en skam för fädrens gravar.
Frie levde de och dogo
i det land de tappre togo.
Men vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

Den ett fosterland ej äger,
vars elända liv mer väger
än hans hemlands kränkta ära,
som för död kan fruktan bära.
Men vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

Svärd i hand i frihet bära
skänker mer än kedjor ära -
Bojan bort! Den stämplar slaven.
Fram med dig, du gamla glaven!
Ty, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

Ungern, som sitt namn begråter,
skall sin forna glans få åter,
sen vi sköljt i blodets bäckar
skammens sekelgamla fläckar.
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

Där sig våra gravar höja,
våra barnbarn skola böja
knän och signande bönen
bringa brustna hjärtan lönen.
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.


ur Petöfi, ett minnesalbum,
av Almqvist Wiksell, 1973
svensk text: Lotten von Kraemer

Läs mera
om Transylvanien...

Här kan du hitta
ännu mer
information och fakta om den gemensamma Svensk-Ungerska historien.

Här finns även
en bildspel som visar landskap, människor och deras kultur.
bildspel