[ index ]  [ hunsor ] [ bildspel ] 
[1.Myt eller verklighet] [2.Historia] [3.Litteratur] [4.Music & film] [5.Pĺ hästrygg] [6.Kartor] [7.Székely-landet] [8.Källförteckning] [9.Stefans krona]

Ungersk musik

De första kända exemplen pĺ ungersk konstmusik finns, förutom i den pĺ 900-talet införda gregorianska kyrkosĺngen, i de för Ungern speciella "historiska sĺngerna". Musiken vid kung Mattias Corvinus hov (1458-90) stod pĺ mycket hög nivĺ, men den turkiska invasionen 1526 utplĺnade det mesta av äldre ungersk musikkultur.

Under det tysk-österrikiska väldet stod den ungerska konstmusiken helt under utländskt inflytande, ehuru den ungerska och zigenska folkmusiken med sin säregna rytmik och klangkolorit berikade t ex Joseph Haydns skapande.

Till de första som strävade efter att ge den ungerska konstmusiken nationell prägel hörde Franz Liszt, Ferenc Erkel (1810-93) och Ernst von Dohnányi (1877-1960). Mest betydande blev dock Béla Bartók och Zoltán Kodály, som lyckades ena folkmusikaliska element med modern kompositionsteknik och 1900-talsidiom; särskilt Bartók skulle bĺde som tonsättare och som upptecknare av folkmusik bli den store föregĺngaren för en hel generation ungerska kompositörer

Bland betydande tonsättare som delvis lyckades frigöra sig frĺn Bartóktraditionen kan nämnas Endre Szervánszky (1911-77), György Kurtág (f 1926) och György Ligeti, den internationellt mest namnkunnige ungerske kompositören efter Bartók.

Folkmusik

Den ungerska folkmusikens rötter gĺr tillbaka till 800-talet och kontakter med asiatiska folk. Senare västliga kontakter har ocksĺ lämnat spĺr i vokalmusiken, t ex gregoriansk sĺng. Bland ritualsĺngerna finns regös-sĺngerna. De sjungs mellan jul och nyĺr, särskilt pĺ annandag jul. Den enda improviserade genren är klagosĺngerna som utförs av de vuxna kvinnliga släktingarna till den avlidne. De använder traditionella formler över vilka de fritt improviserar bĺde text och melodi pĺ ett recitativiskt sätt.

Folksĺngerna som inte är förbundna med nĺgot särskilt tillfälle, samt nĺgra av de rituella sĺngerna, huvudsakligen för bröllop och "äktenskapsmäkleri", är strofiska till formen. Verserna kan sjungas till olika melodier. Sĺngerna är monofona. I traditionell sĺng förekommer inga dynamiska skiftningar utom i klagosĺngerna. Röstidealet är stadigt och livligt, en aning strävt och spänt, fritt frĺn sentimentalitet och i högt register.

De flesta instrumentala melodierna är baserade pĺ melodier av vokal karaktär. I allmänhet används instrument endast till dans.

Under 1900-talet har det äldsta musikskiktet nätt och jämt överlevt. Dess bevarare är huvudsakligen bönder och herdar, vilka spelar pĺ traditionella instrument sĺsom säckpipor, pipor, cittror och liror. Deras musik är monofon - behovet av polyfoni sträcker sig sällan utanför bruket av bordun. Cimbalomens användning i Ungern kan spĺras tillbaka till 1500-talet.

Ungersk film

Ungern har en lĺng och rik filmkonstnärlig tradition; filmen uppmärksammades mycket tidigt som självständig konstart, och 1920 fanns inte mindre än 17 specialtidskrifter om film.

Teorier om mediets egenart formulerades redan i början av 1910-talet av filosofer och konsthistoriker och utvecklades senare av den inflytelserike filmteoretikern Béla Balázs (1884-1949). Under den kortvariga socialistiska rĺdsrepubliken nationaliserades filmindustrin i april 1919, fyra mĺnader innan detsamma skedde i Sovjetunionen, och under den korta tiden fram till kontrarevolutionen i augusti samma ĺr tillkom 31 filmer. Den följande repressiva regimen medförde att ett flertal filmarbetare gick i exil och en svĺr nedgĺng började.

Med regimskiftet till kommunism 1948 nationaliserades filmindustrin för andra gĺngen och övergick frĺn produktion av Hollywoodmodell till en strikt socialistisk realism efter sovjetiskt mönster. Ĺren 1954-56 framträdde en ny generation regissörer, bl a Zoltán Fábri (f 1917), István Szöts (f 1912) och Félix Máriássy (1919-75), som övergav denna stil och försiktigt utvidgade filmens tematiska repertoar. Dessa liberaliseringstendenser hejdades efter krossandet av revolten 1956, och under en period av undertryckt film och litteratur inledde bl a regissörerna István Szabó, Miklós Jancsó (f 1921), Károly Makk (f 1925), István Gaál (f 1933) och Márta Mészaros (f 1931) sina karriärer.

Dessa blev den ungerska filmens tematiska och stilistiska förnyare dĺ ändringar i det politiska och sociala klimatet ledde till ett successivt kulturellt töväder frĺn början av 60-talet. Särskilt Jancsó, med sin virtuosa expressionism och borrande historiska teman, tilldrog sig internationell uppmärksamhet. Ocksĺ hos Szabó stod historien i förgrunden, ett intresse som längre fram kulminerat i bl a Mephisto (1981) och Hanussen (1988). Ett brett spektrum av stilar kan noteras mellan Jancsós symboliska formalism och Mészáros vardagsnära realism, tillämpad i kontroversiella, feministiska kvinnoskildringar som Adoptionen (1975), och senare i kommentarer till länge tabubelagda historiska realiteter i den självbiografiska Dagbok för mina barn (1984).

En av de mest populära 70-talsregissörerna är Péter Bacsó (f 1928) med sociala och politiska komedier, främst Vittnet, en frän satir förlagd till Rákosi-ĺren, färdig 1969 men förbjuden fram till 1978. Andra utanför Ungern relativt kända namn sedan slutet av 70-talet är András Kovács (f 1925), Judit Elek (f 1937), Péter Gothár (f 1947), András Jeles (f 1945) och Pál Gábor (f 1932).

Den senares Angi Vera (1978) är en avslöjande och uppmärksammad studie i politisk indoktrinering. 70- och 80-talen har sett ett ökande antal liknande filmer, och allt fler ungerska filmskapare bryter mot de regler som tidigare förhindrat explicit behandling av känsliga politiska och sociala ämnen, t ex stalinismen i Ungern, den privata och samhälleliga moralen och livet i arbetarklassen, det senare ett särskilt ömtĺligt tema i en arbetarstat.



[1.Myt eller verklighet] [2.Historia] [3.Litteratur] [4.Music & film] [5.Pĺ hästrygg] [6.Kartor] [7.Székely-landet] [8.Källförteckning] [9.Stefans krona]
















Läs mera
om Transylvanien...

Här kan du hitta
ännu mer
information och fakta om den gemensamma Svensk-Ungerska historien.

Här finns även
en bildspel som visar landskap, människor och deras kultur.
bildspel





 
[ start ] [ HUNSOR ]
Copyright © 1997- HUNSOR. All Rights Reserved. Web Editor & Creative Development by Kormos László