Några dikter av József Attila

József Attila var en av 1900-talets största ungerska poeter. Född 1905 i Budapest av fadern som lämnade familjen med avsikt att emigrera till USA, och modern som dog när han var bara 14 år. Han levde hela sitt liv på existens minimum som fattig poet men i sina dikter ändå lyste upp hoppet om bättre tider. Dikterna beskrevs ofta som melankoliska men ändå är starkt omtyckta även idag.

Mamma Var veckodag på mamma jag tänkt. Var promenad jag stannar och tänkt.  Hur med en knarrig korg i sin famn  med tvätten upp på vinden hon sprang.  Den tiden var jag fri som ett barn,  jag stamplade och skrek som ett barn:  tag mig i stället, lämna vår tvätt  åt andra! Mig i tvättkorgen sätt!  Hon lyfte korgen utan ett ord,  såg bort och sade inte ett ord,  snart tvärtom svängde skinande ljus,  den nästan sjöng högst upp i vårt hus.  Det är försent att sörja det där,  nu ser jag klart hur väldigt hon är.  I himlen fladrar grått hennes hår,  hon sköljer själv sin tvätt i det blå. översättning av: Bo Setterlind

Min mor En söndag när det mörknade  höll hon sin mugg i händerna  och smålog stilla, inåtvänd.  Så satt hon kvar i dunklet.  Vår kvällsmat rymdes i ett kärl  som hennes herrskap lämnat kvar,  vi gick till sängs och för min blick  såg jag de andras stora gryta.  Hon var min mor, småvext, dog tidigt  tvätterskor brukar dö tidigt,  de bär tills benen börjar darra  och stryker sig till huvudvärk.  En smutsklädshög är deras högfjäll,  tvättångan deras sommarmoln,  den enda form av luftombyte  som erbjuds dem är loftbesök.  Nu stannar hon med strykjärnet,  en kropp som kapitalet bräckt,  för varje år allt tunnare.  Glöm inte detta, proletärer!  Hon var så krokig att jag aldrig  förstod hur ung hon var. Hon drömde  att hennes förkläde var rent, så rent  att han som kom med posten hälsade. översättning av: Göran Palm

Med rent hjärta Utan far och mor är,  utan gud och hemland här,  utan vagga, svetteduk,  utan kyss och hjärtanskär.  Har på tre dar mat ej fått,  varken rikligt eller smått.  Mina år en styrka har,  alla tjugo säljer jag.  Om ej någon annan vill,  kanske Djävulen slår till.  Hans befallning skall bli gjord,  rån och, om så önskas, mord.  Jag blir fängslad, jag blir hängd,  djupt i vigda jorden sänd,  giftigt gräs skall över mitt  sköna hjärta växa fritt. översättning av: Bo Setterlind

På min födelsedag Jag fyller trettitvå idag,  surprisen ger mig stort behag,  en dikt  av vikt.  Presenten som jag vill ge  den skänker jag på ett kafé  mig själv,  mig själv.  Så många år från mig har gått,  min lön har ständigt stilla stått,  hur sant  mitt land!  Kunskaper kunde jag ha spritt,  om ej min penna gjort mig titt  fattig-  lappig,  om ej ifrån mitt universitet  jag relegerats av en het  smärre  herre  Snabb som en örfil kom hans svar  på min dikt "Jag har ej far",  med sabelhand  mitt fosterland  försvara ville han mot mig.  Min stolta ande påminn dig  hans glöd  som löd:  "Så länge jag ett ord förstår,  examen här ni aldrig får!"  han vrålade  och strålade.  Är rektor Horger glädjerik:  poeten slapp all grammatik,  han fick rätt-  på mitt sätt:  jag fick ej skolbarn undervisa,  mitt hela folk jag nu kan prisa  och Under  visa. översättning av: Erik Lindgren

Läs mera
om Transylvanien...

Här kan du hitta
ännu mer
information och fakta om den gemensamma Svensk-Ungerska historien.

Här finns även
en bildspel som visar landskap, människor och deras kultur.
bildspel