Litteraturen
Ungerska är ett sprĺk ur den finsk-ugriska sprĺkfamiljen som talas av ca. 15 miljoner människor, främst i Ungern men ocksĺ i dem avgränsande grannländer som Rumänien, Slovakien, Ukraina, Serbien-Montenegro, Croatien, Slovenien samt en del av Österrike. Pĺ mycket lĺngt hĺll är sprĺket släkt med finska.
För nĺgra tusen ĺr sedan levde ungrarna vid Uralbergen med andra finsk-ugriska stammar. Ungrarna (magyarerna) invandrade till Karpatbäcken pĺ 800-talet.
Sprĺket har lĺnord frĺn latin, tyska, turkiska sedan 2/3 delar av Ungern har varit erövrad av det Osmanska/Ottomanska riket i 150 ĺr under 1600 talet.
Under 1500-talet skapades den nationella litteraturen i Ungern men texter frĺn tidigare ĺrhundrade finns bevarade. Liksom i mĺnga länder i Europa var det genom översättning av Bibeln, en likriktare av det litterära sprĺket, som satte fart pĺ litteraturen. Kuruc-sĺngerna, en folklig lyrik frĺn Rákóczidynastins frihetskrig pĺ 1600- och 1700-talen sjung fortfarande i Ungern. Under upplysningstiden genomgick sprĺket en revolution i Ungern. Ett förnyelseprogram engagerade författare och vetenskapsmän. Och resultatet blev det moderna ungerska sprĺket med otaliga nya ord. Mihály Csokonai Vitéz (1773-1805) utgör en syntes av det gamla och moderna ungerska sprĺket.
Romantiken i ungersk litteratur sammanföll med en reformperiod som kännetecknades av ekonomisk utveckling, nationell frihetssträvan och politisk optimism. Till romantikens store författare räknas lyrikern Mihály Vörösmarty och József Eötvös, pionjär för den realistiska litteraturen.
|
 |
Ĺr 1908 grundades Nyugat ('Väster'), en litterär tidskrift, som fram till 1941var betydelsefull för ungersk litteratur. Tidningen föresprĺkade en radikal borgerlig humanism och var öppen för alla nya litterära strömningar. Varje betydande författare under denna period publicerade sig i Nyugat. Hit räknas prosaisten Zsigmond Móricz och hans tidiga naturalistiska romaner och senare realistiska och samhällskritiska verk; den impressionistiske poeten och romanförfattaren Margit Kaffka samt poeterna Árpád Tóth, Mihály Babits och Dezső Kosztolányi. Efter Nyugat uppstod flera betydande nya tidskrifter. Magyar Csillag ('Ungersk stjärna') fortsatte Nyugats kamp för en bred antifascistisk front.
Efter det kommunistiska maktövertagandet präglades litteraturen av den officiella dogmatiska synen och den administrativa politiska styrningen. De bästa författarna blev inte publicerade eller tystnade självmant. Men frĺn andra hälften av 1960-talet skedde en viss liberalisering, och poeter som Sándor Weöres, Ágnes Nemes Nagy, och János Pilinszky fick sina verk utgivna.
Perioden kännetecknades av nytänkande och mĺngfald och prosan utmärkte sig speciellt. Géza Ottlik, som publicerade sig redan i Nyugat, och Miklós Mészöly bröt med den traditionella romankonstruktionen.
I deras spĺr följde den unga generationen, bl.a. Péter Nádas och Péter Esterházy. Författarna spelade en stor roll i förberedelserna för den politiska förändringen i under 1980-talet.
Läs mera om det ungerska sprĺket
skrivet av Megyesi Beáta:
A Short Descriptive Grammar for Hungarian. [.pdf]
som är PhD, Senior Lecturer in computational linguistics pĺ Institutionen för lingvistik och filosofi vid Uppsala Universitetet.
|
;)
